Sagans betydelse

På St Isidor har vi under hösten arbetat med temat sagor och framför allt Bockarna Bruse.

Vi har fått se sagan, lyssna på den, leka den samt skapa fram vår egen sagolåda med en alldeles egen saga i den.

De flesta barn växer upp omgivna av berättelser. När de lyssnar till en berättelse, berättad eller läst, lär de sig en mängd saker omedvetet. De lär sig hur språket låter och är uppbyggt. De lär sig nya ord och retoriska grepp. Genom att ta del av en rik flora av berättelser, via bland annat traditionella sagor, erhåller de en kunskap om språket som kommer till stor användning när de själva ska berätta eller lära sig läsa och skriva.



Sagor väcker barnens fantasi, underhåller, utvecklar språket, tränar koncentrationen, väcker intresse, grundar empati, förmedlar kunskap och kultur. Om vi tidigt läser sagor och berättar för barnen blir det lättare för dem att kunna känna inlevelse, att bli empatiska och medkännande.



Genom sagan får barnet möta på olika värderingar och erfarenheter vilket gör att barnet känner igen sig. Sagan sätter även igång barnets kreativa process genom lek, fantasi, skapande och problemlösning. På så sätt skaffar sig barnet en känsla av självständighet, egenvärde och moraliskt ansvar.



Innehållsrika sagor och berättelser hjälper barn att utveckla sin identitet och självkänsla samtidigt som de får ett rikare språk och ordförråd. Sagan engagerar och väcker barns nyfikenhet, stärker fantasin och reder ut känslor.



Att höra sagor berättas är en av vägarna till literacy och språkutveckling. Barnen lär sig berättandets struktur under tiden som det lyssnar.

När vi berättar sagor talar vi barnens språk. Folksagor har ett fantastiskt innehåll i förhållande till barns själsliv, vardagsliv och föreställningsvärld. Det är på deras nivå och handlar om det som försiggår i deras tankar. – Folksagorna innehåller viktiga teman i barnens liv.












Det finns beskrivet hur barn genom berättelser och folksagor får tillit till sin egen förmåga, hur de får inre resurser att klara utmaningar de utsätts för i samhället och hur de genom berättelser om människors inre problem får chansen att förstå sig själva.

Högläsning påverkar barnets psykologiska utveckling positivt. -Sagor har en mycket betydelsefull del i ett barns jagutveckling.

-Sagorna stärker barnets jagkänsla och lättar på trycket från det förmedvetna och omedvetna.


Folksagor bättre än många andra typer av berättelser kan hjälpa barn att bearbeta konflikter och skapa hopp.

Viktig påminnelse att just muntligt berättande utgör ett verktyg för att även tillägna sig det skrivna berättandet.









16 visningar0 kommentarer

Senaste inlägg

Visa alla