Språkutvecklande arbete på St Isidor

”Språk och lärande hänger oupplösligt samman liksom språk och identitetsutveckling. Förskolan ska lägga stor vikt vid att stimulera varje barns språkutveckling och uppmuntra och ta till vara barnets nyfikenhet och intresse för den skriftspråkliga världen.” Lpfö18


Vi har ett språkutvecklande förhållningssätt i alla situationer under dagen

Vi visar att alla språk är lika värdefulla. För att stärka självkänslan visar vi nyfikenhet genom att lära oss någon hälsningsfras eller ord som är viktigt för barnet på barnets hemspråk.



Vi ger barnen tid till fri lek, det sker mycket språkutveckling i barnets samspel med varandra. Som pedagog är det viktigt att vägleda och samupptäcka.






Vi arbetar med traditionellt språkarbete: rim och ramsor, sång, rytmik, vardagssamtal och samspel mellan barnen.

Vi förklarar och beskriver ords betydelse när nya ord kommer upp. Vi benämner föremål för att öka ordförrådet.












Vi använder oss av mer beskrivande meningar och inte kommandon som ”hämta den”. Hela tiden med en språklig medvetenhet om att öka begreppsförrådet.















Vi undviker att förenkla språket och använder oss av begrepp, synonymer och sammansatta ord i samtal med barnen. Vi upprepar och tillslut lär barnen sig att använda det. Vi är nyfikna pedagoger som ställer frågor och leder samtalet vidare.





Temaarbete – reflektion och återberättande, barnen ökar sitt ordförråd och sin ordförståelse (de upplever och lär sig nya ord i olika sammanhang).




Böcker – vi har ett bibliotek på skolan och går till Kåken, stadsdelens bibliotek (ej vid Covid).

Vi har varit med i Läshjärta för förskolan, ett språkprojekt där förskolan ska vara en central arena för läsfrämjande. Utifrån bilderbokens mångfald och möjligheter tar vi pedagoger och bibliotekarier tillsammans fram metoder och arbetssätt för att främja barns språkutveckling. Vi har fått bidrag så vi kunnat köpa in ett hallbibliotek och även en större mängd böcker till avdelningen.

https://youtu.be/X1nzc9P5MSA


Högläsning av pedagog med boksamtal, barnen läser för sig själva och för varandra. Böckerna är lättillgängliga och hallbiblioteket är böcker i tygkassar för hemlåning.



Där finns även böcker på barnens hemspråk och deras kultur representerade. Böckerna som finns i påsarna är relaterade till aktuellt tema.

Vi använder oss av flanosagor.

Vi delar barnen i mindre grupper för högläsning.

Vi delar barnen i mindre grupper – ger dem talutrymme och de tillbakadragna barnen vågar tala mer.












Vid matsituationen samtalar vi mycket. Vi hjälper barnen berika sitt språk genom att visa skillnader på tex djup tallrik och flat tallrik mm.

Barnen har lärplattor där språkutvecklande program finns. Där söker vi information och fakta tillsammans och i grupp.

Vi kartlägger språkarbetet i förskolan, och i barngruppen genom observationer och dokumenterar barn som har mindre ordförråd.

Vi kartlägger vilka barn som vi läser för.

Samverkan med vårdnadshavare – uppmuntrar till att använda modersmål, läsa böcker, låna böcker på bibliotek eller av oss.




Fakta

Vad är särskilt viktigt att tänka på om man vill lära sig mer om språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt?

  • En del barn behöver inte förskolan för att skaffa sig erfarenheter och för att därmed utveckla ett rikt och nyanserat funktionellt språk, eftersom den sociala miljön för övrigt är så berikande. Det finns dock en stor grupp barn som är helt beroende av förskolan för sin språk- och kunskapsutveckling och inom den gruppen finner vi både flerspråkiga barn och barn med svenska som modersmål.

  • Det är en myt att alla barn lär sig nya språk fort. Det tar tid och förutsätter pedagoger med god kompetens om första- och andraspråksutveckling samt språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Särskilt utmanande är det för flerspråkiga och nyanlända barn som inte omges av rik litteracitet i hemmet på något språk i form av utvecklande samtal, muntligt berättande och samspel kring skrivna texter/böcker.

  • Ju starkare utvecklat modersmål desto mer stöttning får barnen i sin identitetsutveckling, andraspråksutveckling och kunskapsutveckling. Samverkan med hemmet är därför betydelsefullt samt att förskolans förhållningssätt innebär translanguaging (flerspråkighet som ett självklart redskap för kommunikation och lärande).

  • Språk och tänkande går inte att skilja åt. Om barnet har ett begränsat språk (språkförståelse och språkanvändning) så begränsar det också barnets kognitiva förmågor.

  • Hur stor påverkan pedagogers eget språkbruk har och hur de lyckas expandera barnens språk i alla vardagliga situationer under en dag. För att kunna göra detta så måste pedagogen ha ett välutvecklat språk själv och god kunskap om hela den kommunikativa språkförmågan samt vad som är särskilt utmanande för barn att lära sig.

  • Hur viktigt det är att bidra till att barnen utvecklar både det vardagliga/sociala och det kunskapsrelaterade språket som främst förekommer i skrift. Olika typer av skrivna texter/litteratur måste därför få ta stor plats och pedagogerna behöver ha kunskap om vad i skrift som är särskilt viktigt att sätta fokus på och hur man modellerar för barnen för att erbjuda strategier för språk,- läs och skrivutvecklingen.

  • Att barnen både ska lära språk, lära om språk och lära genom språk och att det därför måste finnas ett språkfokus i allt vi gör (i leken, skapande, musiken, utevistelse, måltiden, projekt/processarbete osv.) Vi måste planera språkmål i relation till olika lärmiljöer och interaktiva möte

71 visningar0 kommentarer

Senaste inlägg

Visa alla

St Isidor